~ RASSTANDARD ~
 
HEMLAND: England

BAKGRUND/ ÄNDAMÅL

Den Engelska Springer Spanieln är den äldsta av de engelska fågelhundarna och ursprunget till alla landspaniels med undantag för clumber spanieln. Den användes ursprungligen för att finna och stöta upp villebråd vid nätfångst för falk och för greyhound, men brukas numera uteslutande som stötande och apporterande hund. Rasen är av gammalt och rent ursprung

KOMMENTAR TILL BAKGRUND/ÄNDAMÅL
ENGLAND
Våra förfäder jagade med falk och det är möjligt att romerska erövrare införde en ny typ av hund till England som skulle samarbeta med falkarna på så sätt att de stötte vilt ur buskage och tätningar. På den tiden var Spanien ockuperat av romerska legioner och det är möjligt att denna nya typ av hund kom från denna region och fick sitt namn från latinska ordet för Spanien- Hispania eller från franskans Espanol.

Hundar speciellt benämnda spaniels förekommer i ett antal dokument skrivna under 1100-1400 talen. Vid denna tid tycks spanieln ha använts flitigt i Frankrike, men inte förrän i slutet av 1500- talet användes ordet "springer" i den engelska litteraturen för att benämna en särskild typ av hund som användes för att stöta upp vilt för falk, greyhound eller nät. Beskrivningen "springing" spaniel blev gradvis mer allmänt använd, men syftade inte på någon enskild ras. Så småningom började man använda spanieln till att stöta vilt framför bössan men också som apportör av det vilt som jägaren skjutit.

I början av 1800 talet utvecklades en särskild linje av spaniel av familjen Boughey i Shropshire. Linjen omhuldades och familjen förde avelsbok, känd som "The Aqualete Atud Book". Efter ett sekel av selektiv avel, föddes en springer 1903 som skulle bli berömd som FTCH Velox Powder.

1902 erkände The Kennel Club Engelsk Springer Spaniel som särskild variant av spaniels och gav rasen en egen standard. Snart fick även rasen utställningschampions. 1902 grundades The English Springer Spaniel Club.

I England delades rasen efterhand i två typer. De springrar som kom att premieras på utställning var av kraftigare typ än den som jägaren föredrog.

Skillnaden idag mellan "showspringern" och "Workingspringern" är mycket märkbar. Det finns heller ingen koppling mellan jakt och utställningsmerit för t ex showchampionat (GBCH) eller jaktchampionat (FTCH) i England. Ett tredje Championat, fullchampion (GBCH) finns där en viss jaktmerit fordras, men denna merit kan inte jämföras med svenska krav.

SVERIGE

I Sverige var den engelska springern sparsamt företrädd under 20-talet. Den lilla stam som fanns härstammade från tyska importer. Den egentliga svenska springerhistorien skrevs under 30 - talet av de hundar som då importerades från England. Springerstammen var mycket heterogen även jaktmässigt och ofta lågställd. Under slutet av 40 - talet och början av 50-talet låg reg. siffrorna på 150-200 per år.

Under 60-talet importerades så ett antal betydande avelshundar från England. Dessa springrar samt deras avkommor lade snart beslag på tätplatserna på utställningar. För att bli utställnings champion då, liksom nu, skulle springern ha en hög jaktmerit. Detta medförde att de champions som var avelsbas hos många uppfödare utgjorde en viss garanti att stammen förblev jaktligt duglig. Vi fick, till skillnad från hemlandet England, ett stort antal dubbelchampions.

Under 70- och 80- talen har det importerats springrar av både utställnings- och workingtyp (omskriven ibland som field trial stam) Under 80 och 90- talen har även några Amerikanska springrar importerats vart blod har blandats upp i de engelsk/svenska blodet.

1982 bildades Springer Klubben - rasklubb för Engelsk Springer Spaniel - i Sverige. Under de sista 5 åren har rasen fördubblat antal registreringar. Det föds numera över 1000 valpar/år och rasen fanns 1993 på 11 plats bland de mest populära raserna.

SPRINGERN SOM JAKTHUND
Springern är en uppskattad jakthund av den svenske jägaren. Många uppfödare använder sina springrar i olika typer av jakter men är mån om att de rastypiska egenskaperna bevaras

För att springern skall vara framgångsrik skall den ha hög dresserbarhet. Sökarbetet skall vara ett zick-zack mönster framför jägaren och alltid bra kontakt. Arbetet skall ske i galopp med låg nos och hunden skall hela tiden vara inom bössans räckvidd, ca 30 meter eller kortare i snåriga avsnitt. Vid stöt och påföljande skott skall hunden stanna och först efter kommando apportera det fällda viltet. Apporteringen skall ske snabbt och med mjukt grepp.

Springern används också med stor framgång vid sjöfågeljakt, hunden skall kunna dirigeras till en skjuten fågel. För att arbeta länge i kallt vatten krävs en rastypisk pälskvalitet med både täckhår och underull samt ej för rikliga behäng. För att tränga in i täta vassar krävs förutom god fysik även mental stabilitet och mod.

HELHETSINTRYCK:

Engelsk Springer Spaniel skall vara symetrisk, kompakt, stark, glad och aktiv. Den är den mest högbenta och ädla av alla landspaniels. Engelsk springer Spaniel är vänlig gladlynt och lättlärd. Blyghet och aggressivitet är absolut inte önskvärt.

KOMMENTARER TILL HELHETSINTRYCK

Det finns många olika typer inom rasen Engelsk Springer Spaniel. Vid bedömning av våra hundar ber vi er därför sätta er in i springerns arbete ute på fältet där den galopperar med låg näsa under livlig svansrörelser.

Alltför tung benstomme, kropp och huvud måste undvikas, å andra sidan för ej heller förekomma för lätt kropp. Vi vill fästa uppmärksamhet på att Engelsk Springer Spaniel tillhör de raser som utvecklas långsamt och att detta skall beaktas i junior och unghundsklass.

Den typiska springern är vänlig, ivrig att vara till lags, läraktig och samarbetsvillig. Överlag kan sägas om dagens springrar att deras mentalitet är god. För att behålla denna goda mentalitet, krävs att domare är uppmärksamma på mentalt avvikande hundar i utställningsringen. FEL: Aggressivitet eller skygghet mot handler, domare eller andra hundar.

**********************************************************

HUVUD

Skallen skall vara medellång, tämligen bred och lätt rundad. Stopet skall delas av en fåra mellan ögonen. Fåran skall gradvis försvinna längst pannan mot nackknölen, som inte får vara toppig. Kinderna skall vara flata. Nospartiet skall ha lagom längd i förhållande till skallen. Det skall vara tämligen brett och djupt Partiet under ögonen skall vara väl utmejslat, näsborrarna skall vara väl utvecklade. Läpparna skall vara tämligen djupa och kvadratiska.

KOMMENTAR TILL HUVUD

Huvudet skall vara torrt och ädelt med utmejsling under ögonen. Man skall också tydligt se fåran mellan ögonen. Stopet får inte vara för brant då detta ger ett "äppelhuvud" vilket ej är önskvärt. Längden på huvudet från mitt mellan ögonen till nostippen skall vara lika långt som mitt mellan ögonen och nackknölen. Snipigt nosparti är ej önskvärt, ej heller mycket djupa läppar som förstör all springer karaktär samtidigt som de är till hinder vid apportering.

Nosen på lever - vita hundar skall vara leverfärgad, på svart-vita hundar svart. Pigmentbortfall och köttfärgad nos stör ett annars tilltalande uttryck.

FEL: Ovalt, smalt, toppigt eller tungt huvud. Runda, tjocka köttiga kinder. För mycket eller för litet stop. Alltför kort, tunt eller smalt nosparti. Stora lösa läppar.

**********************************************************

ÖGON
 

Ögonen skall vara medelstora och mandelformade, inte utstående eller insjunkna. Ögonränderna skall vara åtliggande så att ingen bindhinna syns. Uttrycket skall vara vänligt och vaket. Färgen skall vara mörkt hasselnötsbrun. Ljusa ögon är ej önskvärt.

KOMMENTARER TILL ÖGON
En springer av den "rätta ullen" har ett piggt och vänligt uttryck. Oavsett vilket arbete den är satt i så håller den oftast en intensiv ögonkontakt med sin ägare eller förare. Den frågar med blicken - "Vad skall jag göra nu"?

För att uttrycket skall vara det rätta måste ögonen vara mandelformade och under inga förhållanden runda. Ögonen får ej heller sitta för tätt, vilket ger ett elakt uttryck.

Ögonfärgen skall tona till pälsen. Hos leverfärgade och trefärgade hundarna mörknar ögonen sent. Ett gott tecken på att de kommer att få korrekt färg är en mörk rand runt iris.

FEL: Ljusa eller gråtonade ögon. Runda ögon. Hårt uttryck som visar ovänlighet eller misstänksamhet. Lösa ögonkanter.

**********************************************************
ÖRON
 

Öronen skall vara droppformade, av god längd och bredd, ligga ganska tätt intill huvudet och vara ansatta i höjd med ögonen. De skall vara vackert behårade.

KOMMENTARER TILL ÖRON
Med tanke på det rastypiska arbetssättet, dvs. med nosen i marken, så får springerns öron aldrig bli för långa eftersom detta är ett stort handikapp för hunden. De skall heller inte sitta under ögonnivå, vilket ger cockerkaraktär åt huvudet.

**********************************************************

BETT

Starka käkar med komplett, regelbundet och perfekt saxbett.

**********************************************************

HALS
 

Halsen skall vara lagom lång, stark, muskulös och fri från överflödigt halsskinn. Den skall vara lätt välvd och smalna mot huvudet.

KOMMENTAR TILL HALS
Springern skall ha en medellång kraftfull hals så att den även kan klara av tyngre apporteringsarbete utan några större besvär. Halsen skall vara torr och fri från överflödigt skinn.
FEL: Alltför kort hals. Alltför lång och tunn hals. Överflödigt med halsskinn.

**********************************************************

KROPP

Kroppen skall vara stark, varken för lång eller för kort. Bröstkorgen skall vara djup och välutvecklad. Revbenen skall vara väl välvda. Ländpartiet skall vara kort, muskulöst, starkt och obetydligt välvt.

KOMMENTARER TILL KROPP
Springern skall vara proportionerligt byggd. Det skall finnas god vidd mellan frambenen med ett ordentligt förbröst. Bröstkorgen skall ha djup så att hjärta och lungor får plats. Länden får inte vara för lång och skall vara stark och muskulös för att ge kraft åt rörelserna. Korset skall vara lätt rundat. Ryggen bör kontrolleras i rörelse eftersom de verkligt bra springrarna behåller alltid samma rygglinje i rörelse som i stående. Amerikansk cockerrygg i rörelse är helt oacceptabelt.

FEL: Grund bröstkorg, dåligt förbröst. Svag rygg - rak sluttande rygglinje. Uppdragen buklinje. Alltför runt och sluttande kors. Ett kort och plant kors är ett allvarligt fel.

*********************************************************

FRAM - OCH BAKBEN

Skuldrorna skall vara sluttande och väl tillbakalagda. Armbågarna skall ligga tätt intill kroppen. Frambenen skall vara paralella med god benstomme. Handloven skall vara stark och fjädrande. Knä - och hasleder skall vara måttligt vinklade. Låren skall vara breda, muskulösa och välutvecklade. Grova hasor är inte önskvärt.

KOMMENTARER TILL FRAM- OCH BAKBEN
Springern skall till skillnad från de stående fågelhundarna aldrig "bära högt huvud" när den arbetar ute i markerna. Detta medför att frambenen måste vara väl ansatta vid kroppen med god vinkel från skuldran till överarmen som inte får vara för kort. Rak skuldra ger dåliga rörelser ute i marken och hunden uttröttas allt för fort. Lösa armbågar skall också undvikas. Låret skall vara stark och tillsammans med vadbenet välmusklat för att ge tillräcklig kraft för snabba rörelser, förmåga att hoppa och för långvarigt tröttande ARBETE.

FEL: Dåligt vinklad skuldra och kort överarm. Alltför klen eller grov benstomme. För lite eller för mycket vinklad bak. Klent utvecklade lår. Dålig muskulatur.

********************************************************

TASSAR

Tassarna skall vara fasta, kompakta, väl rundade med starka, kraftiga trampdynor.

KOMMENTARER TILL TASSAR De jägare som använt en engelsk springer i hård terräng blir oftast förvånad att den har så oömma och starka tassar till skillnad från andra jakthundsraser.. Känn därför gärna på tassarna eftersom de inte får vara tunna eller lösa.

*********************************************************

SVANS

Svansen har traditionellt kuperats. Från och med den första januari 1989 är svanskupering förbjuden i Sverige.

Kuperad svans: Svansen skall vara lågt ansatt och får aldrig bäras över rygglinjen. Den skall vara väl behårad. Svansrörelserna skall vara livliga.

Okuperad svans: Svansen skall vara lågt ansatt och får aldrig bäras över rygglinjen. Den skall vara väl behårad. Svansrörelserna skall vara livliga. Svansen skall vara i balans med hunden i övrigt.

KOMMENTARER TILL SVANS
Springerns svans är en barometer för både temperament, arbetsvillighet och byggnad. Vid jakt ger springern jägaren signal att den funnit vilt genom att livligt röra svansen hastigt i sidled fram och tillbaka. Detta till skillnad mot den stående fågelhunden som stelnar alltmer den närmar sig sitt byte.

***************************************************

RÖRELSER

Den engelska springer spanielns rörelser är mycket karakteristiska. Frambenen skall svänga rakt framåt från skuldrorna så att tassarna förs långt framåt i lätta och fria rörelser. Hasorna skall föras väl under kroppen och följa frambenens linje. Typiskt för rasen är att många går i passgång vid långsam rörelse.

KOMMENTARER TILL RÖRELSER
En bra springer skall ha mjuka flytande rörelser och med lätthet föra sig framåt. Ibland ses springrar röra sig med högt lyftande framben, vilket är helt främmande för rasen.

FEL: Korta oregelbundna rörelser, rullande rygg, höga frambensrörelser (hackney), paddlande rörelser, trånga rörelser, kohasighet, Hjulbenhet. Lösa knä och hasleder som ger efter när bakbenen sätts i marken.

*******************************************************

PÄLS

Pälsen skall vara tät, rak och ge gott skydd för väder och vind utan att vara grov. Måttligt behäng på öron, framben, kropp, lår och bakben.

KOMMENTARER TILL PÄLS
Dagens springrar har oftast en mycket bra päls. Standarden före 1934 tillät dock en vågig päls och många hävdar än idag att en vågig päls är mer motståndskraftig än den den raka.

FEL: Grov, lockig päls, avsaknad av underull.

***************************************************

FÄRG

Leverbrunt och vitt, svart och vitt eller någon av dessa kombinationer med tan-tecken.

KOMMENTAR TILL FÄRG
Den enda av landspanielns färger som inte är önskvärd är Welsh Springer Spanielns röda färg. Det har alltid funnits springrar som är mycket mörkt eller vitt tecknade. Vi vill uppmärksamma att det inte finns några regler för proportioner mörk färg - vitt. Det finns heller inga regler för tan-teckningen eller dess placering och omfattning.

******************************************************

MANKHÖJD - ca 51 cm.

KOMMENTARER TILL MANKHÖJD
Mankhöjd ca 51 cm alltså inget bestämt mini eller max mått. Det har i alla tider rått stora skillnader på storleken bland springrarna. Standarden säger ca 51 cm men här finns könsdifferenser. Det finns och har funnits championtikar från 46 cm och championtikar på 56 cm. Detta är en tolerans neråt med 5 cm och uppåt med 5 cm. En sådan stor skillnad är inget att sträva efter men några centimetrars variation upp eller ner är rimligt.
DET VIKTIGASTE ÄR DOCK ATT HELHETSINTRYCKET GER EN BALANSERAD HUND.

*******************************************************

FEL: Varje avvikelse från standarden är fel och felets art skall bedömas i förhållande till graden av avvikelse.

*******************************************************

TESTIKLAR
Hos hanhundar måste båda testiklarna vara fullt utbildade och kännbara i pungen

1) Lagom markerat stop, väl markerade ögonbryn
2) Nosryggen skall vara rak
3) Nospartiet rektanguljärt
4) Käkar, starka och jämna
5) Utmejsling under ögonen
6) Torr halslinje
7) Öron, ansatta i jämnhöjd med ögonen, åtliggande till huvudet
8) Sluttande skuldra
9) Bröstkorgen mot armbågen
10) Armbågen intill kroppen
11)   Frambenen, raka med god benstomme, svagt elliptiska
12) Stark mellanhand
13) Fötter, starka, kompakta, välvda tår, kraftiga trampdynor
14) Djup kropp, väl välvda revben
15) Ej uppdragen buklinje
16) Starkt, måttligt vinklat knä
17) Hasled, rundad, måttlig vinklad
18) Lår, breda, muskulösa
19) Svans, lågt ansatt, bärs horisontellt med glada rörelser
20) Höfter, något rundade
21) Avstånd från manken till svansansättningen, proportionelig till höjden - ryggländ
22) Rygg, stark, varken svankrygg eller karprygg
23) Skulderblad, tämligen tät liggande
24) Välvd hals
25) Nackknöl, rundad, ej framträdande
 26) Ögon, mörka, vänliga, fasta ögonkanter

******************************************************
Källa: Springerklubbens raskompendium